Någonting är fel….. RATL – Kapitel 2

2016-07-06_19-53-08

Hur mycket jag än försökte så kunde jag inte fokusera på min vanliga yoga rutin. Djup-andningen fungerade som den skulle, men att fokusera bortom det var stört omöjligt. Vad 17 vad var det som var på gång? Vad var det som hände min kropp egentligen?

2016-07-06_19-57-59

Först och främst så var det det där att jag var så evinnerligt trött. Det var en trötthet som verkligen kändes som om den gick in i märgen. Strunt samma att stenbänken var hård och jag var skitig och stank – när jag la huvudet på den kala ytan så sov jag som en död.

2016-07-07_06-53-16

Och för att inte glömma bort alla gånger jag var tvungen att springa på toaletten.  Flera gånger oftare än vanligt. Det var då jag började ana vad det var som fattades. Ett kissprov på en sticka bekräftade mina misstankar: Jag var gravid!

2016-07-07_06-59-33

Överlycklig sprang jag bort till Simon och berättade den stora nyheten: Vi väntade barn! Äntligen kunde vi bli en riktig liten familj! Äntligen skulle mina drömmar slå in.

2016-07-07_07-00-08

Nu reagerade inte Simon som jag förväntade mig. Istället för att bli överlycklig och ge mig öppna famnen så började han att gapskratta. Han skrattade så att tårarna rann i säkert 5 minuter.

2016-07-07_07-06-10

Sedan tystnade han, som om han plötsligt insett att jag faktiskt inte skojade. Hans vackra anletsdrag blev med ens mörka och rasande.

-Hur i Plumbbob kunde du vara så dum? Tänkte du överhuvudet taget inte på konsekvenserna (look whos talking)!?!?

2016-07-07_07-07-39

Simon talade inte med mig på flera dagar efter det, men vart jag än försökte dra mig undan så kände jag hans iskalla blick i ryggen. Han verkade dock ta sitt ansvar som ny familje-försörjare, för ganska omgående såg han till att köpa en gammal rostig tältsäng så att jag kunde få lite mer sömn.

2016-07-07_07-21-05

Jag antar att det är vad det är: Tonårspojkar är verkligen så totalt clueless. Vad brydde väl jag mig om en jäkla säng? Det enda jag faktiskt ville var att bli sedd och uppskattad….

********************

2016-07-07_07-25-04

Med en djup suck satte sig Simon ner i gräset. Han hade ägnat större delen av morgonen åt att fiska och nu var han totalt slut. Han förtjänade verkligen ett break. Och då hade Miriam kommit med sin ”lilla” överraskning. Just nu kändes det som livet verkligen hånskrattade  åt honom!

2016-07-07_07-28-32

De hade av naturliga skäl hållet sig lite för sig själva, han och Miriam. Lite därför (och kanske lite av protest) så var det skönt att få prata med någon helt främmande. Någon i hans egen ålder men som han inte hade några känslomässiga band till.

2016-07-07_07-45-01

Simon försökte att inte visa det utåt. Men hans inre i uppror. Så han försökte sig på en av de yoga-positioner som Miriam på skoj visat honom för någon vecka tidigare. Det gick inte så bra dock.

2016-07-07_07-53-09

Simon funderade bäst när han kunde få fiska alldeles mol alena. Just nu spann kugghjulen i hans huvud: Det var inte så att han inte gillade Miriam, hon var söt nog och de hade haft  (mer än) kul ihop.

2016-07-07_07-50-33

Fast ju mer han tänkte på det, ju mer han fiskade desto mer tid fick han att låta det hela sjunka in. Att bli pappa vid 17 års ålder hade visserligen inte ingått i 5-års planen. Men hans mamma hade uppfostrat honom att vara en gentleman och hans far att alltid ta ta sitt ansvar, och att en Lilja alltid kom ut på topp!

2016-07-07_07-33-46

Han hade svårt att be om ursäkt. Han hade trots allt all rätt att upprörd, hade han inte? Men från och med den kvällen ansträngde han sig för att vara mer delaktig. Han förstod långt senare att det inte hade varit lätt för Miriam att gå igenom graviditeten i princip ensam.

2016-07-07_07-59-02

Deras ekonomi var fortfarande väldigt stressad (och då var han optimistisk). Av lite lösa pinnar och saker han hittat på en återvinningsstation då lyckades han ändå helt själv bygga någon form av dusch-anordning. Simon kände sig väldigt nöjd att faktiskt ha kunnat bidra med något. Det gav honom en varm känsla inombords.

Anteckningar

För er som nu eventuellt skulle vara intresserade av att köra RAT eller liknande: 2-3 dagen är absolut värst! Just so you know…. Det är då alla stats börjar dra sig mot rött (och ingen parkbänk i världen kan lösa det) och du har inte tillräckligt hög inkomst än (i RAT får de dessutom inte ha något jobb) för att kunna ens köpa det allra nödvändigaste. Det tog ett par tre energi-vurpor innan jag kunde köpa säng och dush till dem och inte ens då var de av så bra kvalitet som jag skulle önska. Främsta inkomsten har varit fiske, gräva och grodor. Men vi hade otur med grodorna i början vilket syntes. Jag avlade på dem så fort det bara var möjligt, men vad gör det när du bara hittar billiga grodor?  När det gäller Miriam och Simon’s relation så hade jag illusionen om att de skulle bli Sim-världens nästa Romeo och Julia (utan något dödsfall så klart), men i och med att de är konstant ledsna för tillfället (pga modden Experiences) över att de är så fattiga så går det inte att utföra någon form av interaktion, romantisk, skojfrisk whatever utan att mätaren dyker mot det röda…. Pga framtida planer för Drake-familjen så ville jag att Miriam (och Simon när andan faller på) skulle hålla på med yoga mm. Det visade sig dock att gravida simmar endast kan utföra en viss hälsning och inte mer. SUCK.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *