Tove – RATL – Kapitel 4

2016-07-08_18-02-12

Tove åldrades upp till ett riktigt litet busfrö. Hon älskar framför allt att hoppa i vattenpölar, så hon spenderade mycket tid med mig ute i trädgården. Ekonomin var fortfarande lite so-so, så det var med sorg i hjärtat jag skickade henne till skolan med byxor som hade stora målarfärgs fläckar på sig. Men Tove den raringen verkade inte tycka illa vara.

2016-07-08_18-06-25

För henne var det de funktionella kläderna som hon älskade mest. Möjligheten att kunna klänga runt på klätterställningar i den lokala lekparken när mamma och pappa fiskade var grymt mycket viktigare än att ha kläder av senaste märke och modell.

2016-07-08_18-49-39

Tove var en riktig pratkvarn och hennes fantasi visste inga gränser. Hon berättade gärna de vildaste historier för sin far vid middagsbordet.

2016-07-08_18-50-55

Simon försökte försiktigt få henne att lägga band på sin entusiasm. Det var bra att hon kände sig oövervinnerlig och att hon trodde att hon kunde göra allt. Men det fanns vissa saker som luft och kärlek inte kunde köpa helt enkelt…

2016-07-08_19-06-55

För mig så kändes det så fruktansvärt hopplöst. Det fanns inget jag älskade högre än min dotter och att sitta där, på gistna trästolar, äta torra ostmackor från igår och veta att jag inte kunde ge henne månen som hon så gärna ville ha fick mitt hjärta att brista….

2016-07-12_06-13-56

Vi hade diskuterat, jag och Simon hur vi ville göra angående skola och kamrater för Tove. Jag och Simon var fortfarande tonåringar så officiellt var vi fortfarande på rymmen och därför efterlysta. Men vi kände att vi ville inte begränsa Toves liv pga de val vi gjort.

2016-07-20_13-08-28

För det mesta verkade Tove helt opåverkad av att vi faktiskt inte hade så mycket pengar och något vackert hem som många av hennes vänner. Men när hon fyllde 11 började hon få de mest fruktansvärda nattmaror. Hon kunde sätta sig rakt upp i sängen mitt i natten och skrika rakt ut med öppna ögon. Fast hon sov fortfarande.

2016-07-20_13-09-18

Jag provade allt jag kunde tänka på, bli vän med monstret, jaga bort monstret eller en kombination av båda två….

2016-07-21_05-28-42

Det som mot alla odds till sist verkade vara den förlösande faktorn var att vi köpte en liten nattlampa för våra sparpengar och på så sätt kunde Tove äntligen komma till ro. Även om det nu var mitt på dagen.

2016-07-21_07-47-39

Och allteftersom dag lades till dag, vecka till vecka så kunde jag börja se små, små förbättringar i livet. Små guldkorn. Som det där att jag blivit oerhört smidigare….

2016-07-21_07-48-51

…..fram till dess att mina morötter växte sig allt högre och frodigare. Det var inte bara kvantiteten grönsaker som ökade utan till min stora glädje även kvaliteten! Mer inkomst till oss!

2016-07-21_08-03-14

Simon trodde att vi hade glömt. Men icke då! Även om det var något olycksbådande slutgiltigt över det hela så var det självklart för mig att jag skulle baka Simon en fördelsedagstårta det här året också. För nu blev han officiellt vuxen med allt vad detta innebar! Fast Simon såg måttligt road ut iofs.

2016-07-23_03-06-02

Själv var det inte förrän en tid efteråt som insikten smög sig på mig också. Om Simon nu hade åldrats till vuxen så innebar detta att det var min tur också snart. Jag kunde riktigt känna hur Liemannen flåsade mig i nacken….

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *