Drifter Challenge || House 003 || Kapitel 10

Cassandra ville inte erkänna det – men de facto så satt kärleksguruns ord fast i Cassandras hjärta som en tagg. Ofta fann hon sig dränka sina sorger med en drink på närmaste bar.

När det inte hjälpte så såg hon till att hålla sig så upptagen att hon inte han känna efter hur ensam hon var. Det fanns räkningar alltid att betala och till slut så hade allt hennes hårda arbete börjat bära frukt.

Till en början så hade Cassandra inte råd till de allra dyraste vitvarorna så hon var ofta även upptagen med att laga och reparera.

Andra dagar tillät hon sig att totalt bryta ihop långt borta från all mänsklighet. -Skulle hon någonsin träffa en kille som tyckte om henne för den hon var?

-Vad tror du Dagobert? Finns det någon där ute för mig också? Eller är jag för evigt dömd att bli en gammal nucka och bo på glasberget? Det var förvånansvärt belönande att prata med en kall våt storögd varelse. Nu när hon hade den på kroken så var Cassandra inte alls särskilt osäker eller tafatt.

Efter att Mark, Cassandras far hade gått bort några månader tidigare så började Cassandra och Bianca att umgås allt mer. De hade alltid stått varandra nära, i och med att de båda hade ärvt the crazy-gene. Men nu, nu blev de ännu tightare. When I was just a little girl I asked my mother “what will I be? Will I be pretty? Will I be rich?” Here’s what she said to me “Que sera, sera Whatever will be, will be The future’s not ours to see Que sera, sera What will be, will be”

Allt oftare så åkte Bianca från Willow Creek till Oasis Springs för att samtala med sin dotter och hjälpa till i den växande trädgården. Hon var ingen ungdom längre och visste att hon levde på lånad tid.

-Det går inte att lita på män! utbrast Bianca. Lilla gumman, lita på mig – efter 25 år levandes med en lönnfet liten groda som inte var drömprinsen så vet jag vad jag snackar om!

-Faktum är att jag är övertygad om att alla män egentligen är utomjordingar från Pluto förklädda för att komma här och förnedra och förtrycka oss kvinnor. Detta måste få ett slut!

-Say what? Cassandra var så chockad över sin mors konspirationsteori att hon satte den kryddstarka maten nästan i halsen.

De diskuterade/bråkade om denna galna tanke i många timmar den dagen och diskussionen fortsatte flera dagar därefter. Det blir lätt så när du sätter två galna människor i samma rum. Vad de till slut i alla fall kunde enas om var att världen som de kände den inte längre var en säker plats för eventuella barn och barnbarn att växa upp på. Men vad skulle de göra åt det?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *