Drifter Challenge || House 003 || Kapitel 13

Cassandra och Alfonso började tillbringa allt mer tid tillsammans. Alfonso verkade så klok och världsvan. Bland annat så visade han henne det övergivna växthuset i Oasis Springs Park. Många av växterna som fanns där hade Cassandra i sin trädgård redan. Medans andra var helt nya för henne.

Visst, någonstans i magtrakten så fanns det något som fick varningsklockor att ringa. Det var något som fick hårstråna på hennes armar att resa sig, men Cassandra kunde aldrig riktigt sätta fingret på vad det var. Alfonso var så snäll, klok, världsvan och framför allt sexig att hon kanske inte ville se. Detta trots att hon ibland såg något som hon bäst kunde beskriva som blåa blixtrar i ögonvrån när hon och Alfonso hånglade loss i hennes sovrum.

Fram och tillbaka funderade hon. Hon var väl medveten om att hon var galen. Men kunde hon verkligen vara så galen som hennes instinkter ville påskina? För vem hade hört talas om blå män som gick omkring på denna jord fullt synliga, men ibland i förklädnad? Så tokigt! Det skulle ju innebära att utomjordingar fanns också, eller hur?

-Du får mig att känna mig så speciell Alfonso. Som jag verkligen är unik. Dessutom så känner jag mig mindre galen och ensam i din närhet. Är det det här som kallas kärlek tror du?

Plötsligt bestämde Cassandra sig! Om hon nu skulle vara galen – då kunde hon lika gärna vara galen till 110%. Så hon plockade fram ringen hon haft gömd i sin byrålåda i flera veckor, gick ner på knä och friade till Alfonso.

Lyckan var total och Cassandra kände det som Alfonsos kyssar inte kunde ha smakat sötare när han till hennes stora glädje svarade ja på hennes frieri! <3

Redan veckan därpå gifte de sig i Myshuno Meadows. Cassandra kände sig som en prinsessa i sin vita klänning och Alfonso hade aldrig varit stiligare.

Bröllopet var litet och hölls mest inom familjen. Vilket innebar att det bara var Charlotte och Carl som var inbjudna och det var så de ville ha det. Närmast sörjande liksom.

Efteråt tittade de på fyrverkerierna och bara njöt av varandras sällskap.

Väl hemma, så njöt de ännu mer av varandras sällskap. Cassanddras första myspys skedde alltså som gift och i ett klädskåp. Sämre kunde man ju ha det…

Det var då det hände. I normala fall, när Cassandra och Alfonso tidigare hade hånglat så hade Cassandra deltagit med stor entusiasm, men med ögonen slutna. Den här gången ville Alfonso att hon skulle ha ögonen öppna

-Vad i h_te menar du med att du ”råkade” glömma berätta för mig att du kom från en annan planet? Jag har alltid känt på mig att du inte var av denna värld. Men det här…. det här tar verkligen priset! Jag tror aldrig att jag kan förlåta dig för det här!

-Fattar du trögt eller är din hjärna bara sirap? Du får vara hur ledsen som helst. Men om du älskar någon på riktigt så ljuger du inte för den personen i både stort och smått. Jag är ledsen, jag kan verkligen inte förlåta dig för det här. Du får bo kvar här eftersom du inte har någon annanstans att bo. Vårt äktenskap är dock ÖVER!

-Hur VÅGAR du säga till mig att jag måste lugna ner mig och tänka på mitt tillstånd? Jag är gravid inte en invalid! Vadå nerver? Jord-kvinnor blir inte alls hysteriska för minsta lilla! Jag skall visa dig vad hysterisk innebär! Hugo – buss på!

Från vad Cassandra kunde utläsa så skulle Alfonso (om det nu ens var hans riktiga namn). Precis som när hon själv hade ”råkat” äta kakan så spottade koplantan ut honom ganska omgående och han landade lite dreggligare och totalt utmattad. Det skulle gå över det visste hon. Essensen som Cassandra kunde mjölka från Hugos första möte med en utomjording var intressant dock: Alldeles klarröd som kronbladen på en vallmo. Men det gissade Cassandra hade mer att göra med hans ilska än att han nu råkade vara en alien.

Då hennes lite barnsliga hämndaktion inte riktigt gav den tillfredsställelse hon hade trott från början, utan bara en besk eftersmak så hade hon fortfarande i flera dagar en stor dos adrenalin som svischade omkring i kroppen. Så när hon hittade den dolda ingången till den övergivna gruvan blev hon överlycklig. Hårt kroppsarbete fick henne för en stund att glömma hur korkade män, oavsett typ, kunde vara. Förr eller senare skulle det ordna sig. För vad kunde gå fel?

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *