Drifter Challenge || House 004 || Kapitel 18

För de flesta unga män så innebar att fylla 18 en dag av frihet och frigörelse. För Deuz Drifter var det så mycket mer än så. Dagen han fyllde 18 var dagen då han påbörjade sin långa resa att hitta sina rötter. Men han ville göra det rätt. Han ville börja från grunden och arbeta sig upp steg för steg precis som hans anfäder Autumn, Bianca och hans mamma Cassandra hade gjort. Därför valde han, trots allas förmaningar att påbörja sin resa på en tom tomt i Willow Creek med $0 simdaler på fickan. Så det första han fick göra var inte att gräva i det förflutna utan i en murken stubbe för att leta rätt på grodor som han kunde sälja.

Deuz visste såklart  redan att han var till hälften utomjording. Mamma Cassandra hade alltid varit öppen och förklarat för honom varför han inte såg ut som alla andra:

-Din pappa Deuz, han var inte av denna världen.

Under sin uppväxt så hade han också fått möta flera så kallade hybrider, unga människor som precis som han själv hade icke-människo DNA i sina celler. Från dem hade han lärt sig så mycket han bara kunnat. Redan som en liten palt var han vetgirig. Till exempel så hade han lärt sig en hemlig handskakning som bara utomjordingar kunde.

Faktum kvarstod dock att förutom att hans far hade varit en alien så visste Deuz inget om den individ som varit hans biologiska far. När han hade frågat sin mamma hade hon knipt ihop munnen som en mussla och det var uppenbart att detta var ett ämne som inte var uppe för diskusion.  Ibland kunde dock Deuz stanna upp mitt i det han gjorde och fundersamt följa en av de många linjerna i sin högra hand och fundera på vem hans pappa faktiskt varit. Hade han sett ut som Deuz? Var de ens lika? Varför hade han kommit till jorden? Och kanske viktigast av allt: Varför hade han övergivit sitt barn?

-Du vet, många hävdar att aliens kom ner till jorden för att totalt assimilera människorna och göra till slava. När detta misslyckades så sägs det att några pollinatorer blev kvarglömda. En annan teori hävdar att jorden har valts ut som fångkoloni. Att alla aliens är förhärdade brottslingar. Att det är därför min mamma inte vill berätta något. För vem skulle vilja erkänna att de har haft ihop det med en kallhjärtad rånare, eller hur?

Deuz och Louise stod vid sidan om floden precis vid kanten av den tomt som han hade köpt för sina sista sparpengar. Louise var en söt tjej som han hade gått ut med ett par gånger sedan han hade flyttat till Willow Creek. De hade flirtat och haft det allmänt skoj. Men mer än så hade det inte blivit.

-Du är för tokig du Deuz, fnittrade Louise. Det vet väl alla att  det inte finns några aliens. För hur skulle det se ut? Små gröna män som gick omkring på gatorna? Jag har inte sett några, har du?

Deuz led inombords. Men han hade från börjat att Louise inte var den skarpaste kniven i lådan. Men hon var het så han hade fortsatt att gå ut med henne.

Deuz gillade Willow Creek. Grannskapet han hade valt att slå sig ner i var vackert, lummigt och grönskande. Det var i Willow Creek hans mormor Bianca hade slagit sig ner för två generationer sedan tillsammans med sin make Mark och där uppfostrat tre välartade barn: Deuz mamma Cassandra och de yngre tvillingarna Charlie och Charlotte. Bara genom att vandra längs stigarna i de olika grannskapen så fick det Deuz att känna sig närmare sin släkt och familj. Ibland, om han koncentrerade sig riktigt hårt så kunde han nästan höra hur de viskade till honom. Galenskap förstås. Han skakade alltid bort det och fortsatte att steka sina hamburgare.

Från allra första början så visste Deuz att han inte valt den väg som flest hade vandrat på, utan den smala stigen. Men han var målmedveten med en uns av galenskap och det tog inte lång tid innan han hade samlat ihop tillräckligt mycket kristaller, grodor och övriga spännande skar som jorden gav ifrån sig för att han skulle kunna slå upp fyra väggar. Till en början var det bara ett utedass. Men så småningom så kunde han bygga till både ett kök och ett kombinerat sovrum/vardagsrum.

Första dagen på nya jobbet var Deuz mer nervös än vad han först hade trott.  Handen skakade lite när han tog sig en klunk av gammel-mor Autumns stärkande elixir för flytande mod. Men genast efter så spred sig ett lugn inom honom. Självklart skulle han klara av det här! Det hade varit lätt att få plats på labbet i Oasis Springs. Chef-forskaren verkade till och med överförtjust när Deuz hade lämnat över sitt CV. Deuz hade dock valt att ignorera det faktum att det var en klar möjlighet att han fått jobbet för att han själv skulle bli en försökskanin. Han var mer än kvalificerad, så det så!

Att börja jobba som doktorand på det största forskarlabbet inom mils omkrets hade varit en självklarhet för Deuz. Var annars skulle han kunna kombinera en så pass hög grad av både resurser och kunskap som han behövde för att han skulle kunna ta sig till de stjärnor som han så desperat siktade efter?

Labbet sades ha en extra-terrestial inriktning. Åtminstone var det vad som stod på pappret i alla fall. Därför blev Deuz extra besviken när de plantor som odlades visade sig vara vanliga jordgubbar och tusenskönor. Men de behövde vatten de också och han var endast en enkel doktorand för tillfället så det var ju inte som om han hade något att säga till om…

Snart dock så blev Deuz tillräckligt betrodd för att få börja med egna experiment. Första gången han blandade ihop ett serum och det blev en framgång kände han en blandning av eufori och förvissning. Äntligen hade han hittat sin väg i livet och snart skulle han lägga universum för sina fötter!

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *