Drifter Challenge || House 004 || Kapitel 20

Deuz mamma somnade in frifullt i sömnen några månader senare. Även om Deuz rent logiskt visste att moderns död inte hade varit hans fel så hade han en djupt rotad olustkänsla i botten av magen. Om och om igen hörde han moderns ord: ”Jag lovar dig min pojke, det här kommer att bli min död!”. Hur återhämtar man sig från något sådant? Framför allt när de två inte pratade med varandra efter det.

För att lugna ner sitt stormiga inre så brukade Deuz gå ner till åkanten vid sitt nu ganska stora hus och fiska. Han kunde fiska i timtals och låta tankarna vandra. Det var inte de stora fångsterna som var viktigast. Det var oftast kattfisk, bokstavligt talat. Snarare var det en fridfull , meditativ stund på dagen  när han fritt kunde låta tankarna vandra utan eget dömande.

En av han bästa vänner och även kollega Alexandar kom fram till Deuz en eftermiddag:

-Är du Ok mannen? You look a little blue today.

Alexandar var en av de få utomjordingar som Deuz verkligen hade lärt känna väl. Men trots att de nu kännt varandra en lång tid så var Alexandar fortfarnade väldigt förtegen och hemlighetsfull kring sitt eget ursprung. Det var som om han verkligen egentligen inte vill kännas vid att det fanns en tid före hans nuvarande hud. Däremot var han väldigt förtjust i en hel del ordvitsar, även om de var ganska dåliga. Men hans hjärta var på rätta stället.

-Jag vet inte, suckade Deuz. Sedan mamma dog så har jag kännt mig så vilsen. Inget av det jag har försökt mig på har blivit särskilt lyckat. Jag har kört fast helt enkelt.

Det var inte förrän en vecka senare som Deuz av en ren slump snubblade av vad han trodde skulle bli lösningarna till alla hans problem. En av hans nyare serum hade en längre inkubationstid än planerat  och han började planlöst vandra runt i en övergiven del av labbet. Bakom en stor metalldörr, som en gång i tiden nog hade varit låst men inte längre, hittade han den halvfärdiga konstruktionen av en raket. Nu visste han med ens vad han skulle göra för att ta sig vidare: Han skulle flyga till månen och vidare i sin egna raket!

Fast Deuz ville inte lägga alla ägg i samma korg. Så när möjligheterna att skapa den-första-i-sitt-slag parabolantenn extra delux så tog han den. Tänk om han genom sina uppgraderingar skulle lyckas med det som ingen lyckats med förut: Att aktivt locka utomjordingar att komma och besöka deras planet! Det skulle innebära nobelpriset nästa!

När han skulle testköra sitt skötebarn så blev det  verkligen ett antiklimax. Parabolantennen surrade till, snurrade lite och skickade sedan ut en klarblå ljusstråle rakt ut i luften och förhoppningsvis långt ut i rymden. Sedan inget mer. Snacka om en besvikelse!

-Var inte ledsen sockertopp! Du kan inte lyckas med allt. Det finns så mycket annat som du är bra på! Louise hade kommit hem till Deuz nu lite större hem och försökte muntra upp henne. Tyvärr så lyckades hon inte når hela vägen fram. Louise var ”bara” en vanlig människa, född hos en medelklass familj med rötter bakåt många familjegenerationer. Hon hade ingen aningen om hur det kunde kännas att känna sig totalt rotlös. Den här gången fick Deuz verkligen bita sig i tungan för att inte snäsa av henne. Han visste ju att hon menade väl. Och hennes kropp… Den hade alla de rätta formena och fick honom att tänka syndiga tankar även om de inte ens hade kyssts.

-Nu tänker vi inte mer på det, slätade Deuz över. Vad säger du att jag tar dig till den stora parken för en film och sedan ett bad i badtunnan? Så kan vi verkligen se till att ha en riktigt trevlig kväll istället för att grubbla en massa!

-Snuttepojken! sa Louise med ett förtjust rop. Du skämmer verkligen bort mig!

Filmen hade varit spännande, mycket action utan allt för mycket handling och de hade båda njutit av sina popcorn tillsammans. När filmen var slut så bytte de om var och en på sitt håll. Louise hade fnittrande frågat om de skulle strunta i badkläder helt och hållet. Men Deuz kände att han inte var helt bekväm med att bada naken på en så pass offentlig plats som badtunnan. Men vattnet var hett och flickan likaså. Överlag så artade det sig att bli en riktigt, riktigt bra kväll.

Deuz hade funderat fram och tillbaka i många, många dagar och hade till slut bestämt sig. Även om han inte skulle säga att han var förälskad i Louise så ville han ta reda på om det åtminstone fanns en liten tegelsten att påbörja att bygga en grund på som kunde bli en romantisk relation mellan dem på. Inte allt för diskret så smög han sig försiktigt allt närmare och la armen om Louises axlar. Som av en händelse. Louise spann som en katt, kröp närmare honom och Deuz vandrivdes inte. Inte alls.

När det var dags för dem att gå upp ur badet så tog Deuz mod till sig och kysste Louise på läpparna för första gången för att ta reda på om det fanns någon kemi mellan dem förutom fysisk attraktion. Och kände ingenting. Absolut ingenting. Det var som att pussa sin yngre syster…

-Urgh! Det där var inte bra… Utan att kunna hindra sig själv hade Deuz sagt de ödestigra fem orden. De slank ur honom samtidigt som han gjorde ful grimas reflexxmässigt,nästan som om han hade smakat något avslaget. Men det var så det hade kännts: Inga gnistor, inga fyrverkeriet, bara – meh.

-Du Deuz Drifter är den mest avskyvärda, mansgrisiga slusk jag någonsin har haft oturen att träffa! Lousie vände på klacken och stormade bort från bubbelbadet. Deuz fick ingen örfil, men den hängde i luften det var helt klart. Och han hade  verkligen gjort sig förtjänt av det. Samtidigt som han faktiskt inte kunde låta bli att känna en viss lättnad. Han insåg att hade hållt fast vid Louise för att han inte ville vara ensam. Men det var inte rätt skäl över huvudet taget  att vara tillsammans med någon, eller ens dejta någon det visste han egentligen.

-Miau?

-Tyst med dig katt-skrälle! Vad vet väl du om kvinnor och kärlek? Frankie kom och mötte Deuz i dörren när Deuz sent om sides kom hem igen. Nu visste han inte om det var för att påpeka att maten var slut eller för att trösta. Men det kändes skönt att åtminstone ha någon levande varelse som brydde sig om honom…

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *