Amore Legacy || Chapter 1.5

För att rensa skallen och för att distrahera sig själv så begav sig Lucky till gymmet tillsammans med Darling. Den här kvällen så sökte Lucky sig till gymmet av en annan anledning också: Den nya klätterväggen!

-Kan du tänka dig, sa Lucky till Darling att nå allra högst upp. Det måste vara en så jäkla kick alltså. Fast jag vet inte om jag orkar om jag skall vara ärlig. Varken armar eller ben är på topp alltså…

-Jag vet att det där inte är något alls för mig, svarade Darling. Svindel. Jag håller mig till löpbandet och fasta marken tror jag. Tror jag har mer självbevarelsedrift än många andra här.

-Ha, ha … Ja, eller hur?

Men Lucky var aldrig den som varit särskilt räddhågsen av sig. Så efter en uppvärmning på 10 minuter så gick hon bort till den nya klättermaskinen. Där fanns en faslig massa knappar och inställningar. Men då hon åtminstone hade lite självbevarelsedrift så ställde hon reglagen för hastighet och lutning på vad hon hoppades skulle vara lämpligt för en nybörjare.

Den första minuten eller så var riktigt enkel, sedan började bandet att gå allt snabbare. Ett kort ögonblick kände hon plötsligt att hon tappade fotfästet totalt. Men trots att hon då var född med två vänsterfötter så lyckades hon rädda situationen i sista minuten. Snacka om adrenalinkick!

Lucky lyckades i princip förtränga sina tankar och eventuellt spirande känslor för Travis i flera veckor. Sedan gick hon ut och tog en drink efter arbetet en tidig fredagskväll några veckor senare och såg hur Travis Scott stod och pratade avslappnat med Nancy Markövertag borta vid baren. Så mycket för att han hade mycket att göra med sin nya banbrytande app!

Lucky visste inte vad det var som fick henne att våga. Men plötsligt var det som om själva djävulen hade farit i henne och hon gick med bestämda steg fram till bordet där Travis satt och slog sig ner:

-Så det är så här de riktigt kreativa själarna skapar sina mästerverk och miljoner?

-Va? Huh? Aaaah, det är du? Alltså, jaaag…. uuuhm….

Det var mycket uppenbart att hon hade kommit på honom och hans lilla vita lögn och hon visste att han visste att hon visste.

-Får jag slå mig ner?

-Tja, det verkar som om du redan är ganska nedslagen så varför inte? När Travis slappnade av och faktiskt släppte fram en mer självsäker sidan bakom den lite mer nördiga sidan så upptäckte Lucky att han inte bara var lite truligt charmig utan riktigt snygg och sexig också. Hon kände genast hur hon blev torr i munnen och hur hjärtat började slå snabba dubbel-slag.

Det var ganska uppenbart att Travis hade mycket att tänka på den här kvällen. För han visade inte alls samma överlägsna attityd som första gången vi hade träffats. Han satt istället nära, nära och verkade faktiskt uppskatta att ha någon att bolla lite idéer med. Det visade sig att han var galet smart och att han verkligen trodde på sin produkt. En app som kunde guida unga vuxna till närmaste och bästa nattklubb. Under utveckling låg en möjlighet att beställa samåkning till och från festen.

-Låter som en billig version av Über eller? Låter varken särskilt unikt eller särskilt inkomstbringande?

-Hmmm, jag vet. Jag vet att mjukvaran kan appliceras på ett väldigt unikt sätt. Jag har bara inte kommit på hur. Vad tror du?

-Min mamma sa alltid att det är viktigt att gräva där du står, sa Lucky fundersamt. Du har inte funerat på att skapa en app som du skulle använda själv? Jag ser dig inte riktigt som en kille som går på nattklubb var och varannan kväll? Lucky tänkte högt.

Lucky hade, sin vana trogen blivit väldigt yvig i sina gester och hon märkte inte hur hon plötsligt hade lagt sin arm om hans axlar. I samma ögonblick vände Travis på huvudet, deras ögon möttes och hans läppar kom nära, nära…

-Vad är det med vuxna karlar egentligen? Det var frågan hon ställde till Blue, grannens silverfärgade Ridgeback som sin vana trogen hade tagit sig en egen promenad i kvarteret. Ibland förstod Lucky sig verkligen inte på killar och Travis Scott särskilt. En kort sekund så hade det verkligen känts som om det fanns något speciellt mellan dem. Kalla det gnista, laddning eller vad man nu kunde benämna det. Men sen var det som det ögonblicket aldrig hade hänt. Travis hade snabbt ursäktat sig, betalat notan och försvunnit ut genom dörren. Kvar hade Lucky suttit med väldigt kluvna känslor.

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *